0

Säkerhet vid vatten

Så här står det i läroplanen: ”Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.”

Vi tränar för fullt i bassängen, men det där med olika årstider känns ju lite avlägset. Mellanstadiet skulle iallafall få lite kännedom om is och hur man beter sig på sjön om vintern. Jag frågade dem vad de visste. Någon kände till hur tjock isen bör vara, nån annan att man bör vara flera och en tredje att man ska vända tillbaka åt samma håll när man går genom isen. Bra så!

En elev som ännu inte sagt något berättade att vid botten var det alltid fyra grader så om man låg länge i vaken och blev kall kunde man alltid dyka ner och värma sig en stund.

Vad säger man då? När nån har så fel, men ändå är det ju lite rätt, iallafall det där med fyra grader…

Johnny

Annonser
2

Amani betyder FRED

Idag var jag, Anne-Marie och Paul på Amani. Det är ett kombinerat skrädderi+café. Kvinnor som tvingats fly från sitt hemland, kan arbeta där med att färga tyg, sy eller laga mat. Idag blev det röda tyger som synes! På vägen till färgeriet mötte vi en kameleont som flydde för glatta livet. Idag röd, imorgon död, såg den ut att tänka.

2

Rift Valley Academy

Rift Valley Academy är en av de förnämsta skolorna i Kenya. Skolan ligger på landsbygden i Rift Valley, mellan Nairobi och Naivasha på ungefär 2200 meters höjd med utsikt över dalen och Mount Longonot. Platsen omtalas som ”skolan bland molnen” och det är väldigt grönt och frodigt så nog regnar det en del.

På deras hemsida kan man läsa: ”RVA is a Christian boarding school in central Kenya with over a hundred years of rich history. We serve about 500 missionary children representing 30 nationalities and 80 mission organizations and churches”.

Ett annat citat lyder: ”We educate and disciple students toward their potential in Christ, thus enabling families to serve across the African continent.”

”We invest in the next generation of missionaries and gospel-bearers”, är ytterligare ett citat från skolans hemsida.

RVA är alltså en konservativ, ultrakristen skola dit missionärer från 30 länder sänder sina barn på internat så att de kan tjäna Gud på bästa sätt. Skolan lovar att fostra barnen så att de väljer samma väg som sina föräldrar.

Vi åkte hit för att delta i en tennis- och basketturnering. Egentligen var det ju fotboll vi skulle vara med på, men vi blev inte inbjudna eftersom deras tränare tyckt att vi spelat för hårt. Så är det inte, men mina grabbar är oftast större och mer fysiska än sina motståndare. Jag känner verkligen för killarna som inte fick delta i denna turnering. Inte ens när de fick tre sena återbud blev vi tillfrågade. Jag undvek att hamna i närheten av deras fotbollscoach, för jag hade nog inte kunnat hålla tyst om vad jag tyckte. Mig veterligen är förlåtelse och rättvisa centrala begrepp inom kristendomen…

Baskettjejerna spelade bra men hade svårt med poänggörandet. De hade roligt och det är ju huvudsaken.

För tennisspelarna gick det bättre. Två av våra singelspelare gick till final. Dubbelparen, där Olle deltog, klarade sig också hyfsat.

IMG_20171105_002927_803

Faciliteterna är fantastiska. Det finns bland annat två fullstora fotbollsplaner, två basketplaner, fyra tennisbanor och en fullstor inomhushall. På bilden syns Mount Longonot i bakgrunden. Det är en vulkan på 2776 meter som Svenska skolan bestiger varje år.

Johnny

Citaten är hämtade på skolans hemsida: rva.org

2

The Purge, eller valet i Kenya 2017

Känner ni till filmen ”The Purge”? Det är en, inte alltför avlägsen, framtidsskildring av USA. En natt varje år får man begå vilka brott som helst, utan att bli straffad. Makthavarna menar att det är bra för folket. Undertryckta aggressioner får sitt utlopp och oönskade element, typ uteliggare, kan rensas bort, vilket är bra för ekonomin.

Lite så känns det här i Kenya just nu. Valet har blivit en följetong.

Först hölls det i början av augusti. Vi som kunde höll oss borta från landet. De som var kvar har berättat att Nairobi låg öde. Folk höll sig hemma, eller åkte hem till sin hemby där man omgavs av släkt och likasinnade (läs samma folkgrupp/stam).

Det fanns en stor oro att detta val skulle sluta som valet 2007. Då blev det oroligt i stora delar av landet. 300.000 människor drevs på flykt och över 1000 dödades. Koalitioner och folkgrupper ställdes mot varandra.

I augusti i år, vann den sittande presidenten Kenyatta det första valet, men resultatet överklagades. Högsta domstolen bestämde att det skulle göras om. Nytt valdatum blev den 17 oktober. Skolan flyttade boardingelevernas höstlovsresa för att de skulle slippa vara på resande fot under valdagarna. När biljetterna var ombokade hade omvalet skjutits upp till den 26 oktober. Mycket jobb för ingenting.

Förra veckan meddelade Odinga att han inte tänkte ställa upp eftersom valfusk inte kunde uteslutas. Det har varit demonstrationer och oroligheter. Nu verkar valet hållas, men Odingas väljare bojkottar valet, eller inte. Så mycket har sagts att det är svårt att hänga med i alla turer.

Inför valet imorgon har skolan stängt. Eleverna har fått hemuppgifter. Två nationella helgdagar har utlysts. Vi har blivit uppmanade att bunkra upp med mat och inte röra oss ute i onödan. Det är nog fler som har hörsammat denna rekommendation. Igår var det kaos i affärerna när folk köpte på sig nödvändigheter för en, i värsta fall, lång helg med början idag.

Så likheten med filmen ”The Purge” är att folk låser in sig bakom sina murar i sina lägenheter med galler för fönster och dörrar. Ute på gatorna kan vad som helst hända. Är man på fel plats och tillhör fel grupp kan det sluta illa, mycket illa.

Johnny

2

Marsabit

Efter Samburu åkte vi ännu längre norrut. Vägen var jättefin, den var visst sponsrad av Italien och gick hela vägen upp genom Etiopien. Den hade några få år på nacken och var väldigt sparsamt trafikerad. Det var många poliskontroller och de var extra noga när man kom norrifrån märkte vi. Mamma som blir så nervös varje gång hon ser en polis hade korta naglar efter resan. Poliserna var däremot ganska snälla, i alla fall om man jämför med poliserna i resten av landet som tar varje chans att tjäna lite extra på mutor, särskilt runt jul.

Vi åkte genom mycket torrt ökenliknande landskap de 25 milen upp till Marsabit. Även fast det var mycket torrt var det vackert med berg i bakgrunden och andra små sevärdheter gjorde det till en spännande etapp. När vi närmade oss Marsabit började det bli mycket uppförsbacke. Oljelampan på bilen lyste så fort bilen gick på tomgång, vilket vi hade haft problem med redan efter de 20 första milen första dagen på resan. Det var obehagligt med tanke på att om det hände något fanns det knappast någon hjälp att få. I Marsabit där vi klev ur bilen för första gången under förden märkte vi att det inte alls var lika varmt som det hade varit i Samburu tidigare samma dag. Vi förvånades av att Marsabit var en så modern och stor stad. När vi åkte in i nationalparken blev vi däremot ännu mer förvånade, den bestod av en vacker skog med flera sjöar, som en färgklick mitt ute i den snustorra öknen.

 

P1150771.JPG

Vi bodde på en lodge av det enklare slaget i två nätter inne i parken. Där hade v idet riktigt bra. Kortet är taget strax innan solnedgången från vårat rums altan.

Vi bodde på en stor vulkan i en av dess mindre kratrar. Som ni ser på bilden ligger det en sjö nere i denna krater. Det fanns flera liknande sjöar i parken. Till dessa sjöar kom djuren för att dricka, bufflar såg vi för det mesta ligga nere vid vattenhålet eller ute i vattnet. Elefanter, hyenor och antiloper kom också till sjön för att dricka under tiden vi var där.

P1150813.JPG

Ser ni buffel precis utanför fönstret? Svante håller koll på den med skräckblandad förtjusning.

P1150791 (2).JPG

Vi var ensamma på lodgen, och nästan i hela parken för den delen också. Det var väldigt lite turister så långt norr ut. Marsabit ligger ungefär 20 mil från Etiopien. Mycket få av våra vänner här har vågat sig så långt norr ut. Däremot säger de som gjort det att om man inte varit där kan man inte säga att man varit i Kenya. 

Vi hade inte så mycket planerat på resan. Vi tog det som det kom lite mer. efter Marsabit visste vi inte riktigt vad vi skulle göra. En av lärarna på skolan hade en kompis som bodde i trakten, pappa ringde till honom. Han kom till lodgen för att snacka med oss. Det visade sig att han var mycket trevlig och han tyckte vi skulle åka och hälsa på i hans hemby, Ngurunit, en traditionell Samburby. Hur det gick och vad vi fick uppleva där är däremot en annan historia.

Olle

2

Samburu

I början av höstlovet åkte vi till samburu. Nästan på en gång när vi kom in i parken såg vi två lejon. De låg där på marken ett tag innan de gick till två andra lejon. Det var också en hane och en hona, så då blev det två hanar och två honor. Hanarna bråkade lite till och från. När vi åkte till kampen för att sätta upp tälten såg vi ännu en lejonhane som gick mot de andra lejonen.

P1140939

På natten blåste det så mycket att vårat tält höll på att rasa. Dagen efter åkte vi till en naturlig pool. det var väldigt varmt i luften så det var skönt att svalka sig. Vi var där nästan hela dagen och åt lunch där. Det sprang runt lite djur där, t.ex. vårtsvin.

P1150364.JPG

Liv

3

SAVAGE WILDERNESS

Hela högstadiet samlades vid bussarna på skolan, 8:30 på morgonen (men visssa av oss var lite sena så bussen åkte typ en halvtimme senare). Vi blev uppdelade i två grupper med dom som vi skulle åka i samma buss som. Jag var lite ilsken för jag hade inte fått åka i samma buss som Katja. Men jag fick iallafall vara med Freja. Under den långa bussturen så lyssnade vi på musik och jag pratade med Freja. När vi körde förbi den andra bussen kunde jag göra miner till Katja.

När vi äntligen var framme så fick vi först packa fram alla sovsäckar och tält ur bussen, sedan samlades vi vid ett bord. En guide berättade att vi skulle göra vattenaktiviteter först. Vi fick välja på stand up paddling eller kajakking. Vi körde kajakking. Först pratade han jätte länge om saker som var uppenbara och sedan hämtade vi materialet vi behövde för kajakkingen. Det var en flytväst, kajak, hjälm, någon slags kjol och paddel. Kajakernaa var supertunga och vi fick bära dom ganska långt. Sen pratade han lite till och så fick vi åntligen börja padla. Men det var nog inte så roligt som många tänkt sig, vi fick bara paddla fram och tillbaka inom en viss radie. Vissa försökte liva upp stämningen genom att skvätta lite vatten, det funkade sådär.

Efter kajakingen så satte vi upp tälten. Min grupp satte upp tälten först. De andras tlt krånglade visst lite. När alla hade sattit upp sina osamarbetsvilliga tält skulle vi gå på lunch. Vi fick en hamburgare med saft. Det var ganska torr men god ändå eftersom vi  var rätt så hungriga.

Kvar på listan hade vi “land aktiviteter”. Då fick man välja på att klättra eller cykla. Jag valde klättra eftersom jg hade sett att cyklingen verkade väldigt jobbig. Men jag klättrade inte, jag var för trött. Efter klättringen gick alla och badade, men jag gick och sov.

Jag vaknade upp vid middagen. Då fick ris och kyckling gryta. Den var rätt så god.

När alla hade ätit upp samlades vi vid en brasa och så skulle vi  köra en lek. Den gick till så att vi satt i två grupper, och när guiderna ropade upp en kategori/tävlng, tillexempel “vem är bäst på att rappa i er grupp” eller något liknande så skulle de i gruppen välja vem de tyckte passade bäst till kategorin. Personen som blev vald fick tävla mot den som blev vald i den andra gruppen på att göra det de blev utvalda för. Den andra gruppen vann, men det vaar väldigt jämt. Det roligaste kategorin var när de skulle få guiden att skratta! Jag tvälade bara i en kategori/gren och det var vem som hade längst hår.

När leken var slut fick alla sitt godis eftersom guiderna hade samlat ihop allt godis så att inte myrorna skulle ta det. Det ände inte så mycket resten av kvällen, alla satt med sina kompisgäng. Jag ville gå och sova men det fick jag inte för min kompis. Men runt midnatt gick jag ändå iväg. De andra i min grupp kom tillbaks til tälten klockan tre,

Och nästa dag, skulle vi äntligen göra det vi hade kommit dit för! Nämligen river rafta. Jag hade varit jätte taggad hela dagen. Vi gick upp tidigt, kastade i oss frukost och sedan visade guiden hur vi skulle göra om vi ramlade i, såg en krokodil och massor av sådana saker. Jag har riverraftar några gånger förut. Alla fick en hjälm, paddel, flytväst och grupp. Jag var jätte nöjd med min grupp. Sedan satte vi oss i bussen och körde till flodens början där vi skulle starta med båten. Där pratade guiden ännu mer om hur man padlad och sånt. Vi fick en jätte bra guide som vi hade haft förut. Floden började väldigt enkelt. Det var lite små vattenfall här och där. Men sen kom ett speciellt vattenfall. Vi åkte in under det så att båten trycktes upp och flög fram. Många ramlade ut ur sina båtar och en del tillochmed välte, men inte vi för vi var PRO. Bredvid det lilla vattenfallet var en klippa som vi fick hoppa från och simma ner för en fors. Det var roligt en man såg nog ganska konstig ut. Sen åkte vi vidare till ett litet men brant vattenfall. Han sa till oss att hålla ned hakan så att vi inte skulle slå i näsan. Men en person glömde väll det för hon fick massor av näsblod. Vi åkte vidare. Det var mycket djur och mäniskor vid kanterna av floden som vinkade och tittade på oss.  Det var jätte roligt att riverrafta!

När vi hade kommit tillbaks till campingen och lagt tillbaks materialet gick vi och pavkade, duschade och sist men inte minst lunch. Det var tråkigt med skönt att åka hem efter en rolig och jobbig resa till savage wilderness.

Solvej